Undervisningsbeskrivelse
Stamoplysninger til brug ved prøver til gymnasiale uddannelser
Termin(er)
|
2022/23 - 2024/25
|
Institution
|
GUX Nuuk
|
Fag og niveau
|
Grønlandsk A
|
Lærer(e)
|
Aviaja Larsen, Debora Sanne Kleist, Monica Thorin, Natuk Petrussen Lyberth, Niviaq Holm
|
Hold
|
2022 GL/I (1I GL, 2I GL, 3I GL)
|
Oversigt over gennemførte undervisningsforløb
Beskrivelse af de enkelte undervisningsforløb (1 skema for hvert forløb)
Titel
1
|
Misissuinermi periutsit
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
22,00 moduler
Dækker over:
22 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
2
|
Qullissat
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
8,00 moduler
Dækker over:
8 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
3
|
Oqariartaatsit
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
4,00 moduler
Dækker over:
4 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
4
|
Qiiaammisaarnartut
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
14,00 moduler
Dækker over:
14 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
5
|
Atuakkamik sammisaqarneq
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
20,00 moduler
Dækker over:
22 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
6
|
Ussassaaruserineq
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
10,00 moduler
Dækker over:
10 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
7
|
Taallanik misissuineq
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
8,00 moduler
Dækker over:
8 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
8
|
Intro
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
Ikke angivet
Dækker over:
6 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
9
|
Grønlandske dialekter
Forløbet tilgodeser fra "Grønlandsk som begynder og andetsprog A 2018"
2. Fagets formål
Viden og færdigheder:
Eleverne skal kunne forstå og anvende et alment grønlandsk sprog¸ og de skal ligeledes have viden om grønlandsk litteratur og kultur.
Vi skal undersøge de tre store grønlandske hoveddialekter vestgrønlandsk, østgrønlandsk og nordgrønlandsk.
Når man graver i de sproglige forskelle viser det sig, at der også er historiske grunde til de sproglige forskelle.
I Østgrønland gjorde navnetabu sig gældende ved dødsfald og i Nordgrønland havde man en indvandring fra Canada i 1800 tallet.
Der kan være kulturelle, økonomiske og geografiske grunde til at sprog overlever eller forsvinder, hvilket du får lejlighed til at dykke ned i i afleveringsopgaven.
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
6,00 moduler
Dækker over:
6 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
10
|
Allanneq
Allanneq
Ataugaq: Kalaallisut aamma Dansk i grønlnad 1
-4. ALLANNEQ qup. 94
Suliassaq qup. 96 atuartistsinermi
-> suleqatiilluni suliassaq Elevfeedback-mut tunnullugu saqqummiuluug
Suliassaq 1 qup. 101
-> Opgavetut tunniussassaq ;Suleqatgiilluni suliassaq
Suliassaq 2 +Suliassaq 3 + Suliassaq 4 qup.102
-> Opgavetut tunniussassaq : Nammineq suliaralugu
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
12,00 moduler
Dækker over:
4 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
11
|
Naatsukullalerineq
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
12,00 moduler
Dækker over:
12 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
13
|
Misileraaneq
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
8,00 moduler
Dækker over:
8 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
14
|
Atuakkialerineq - Bussimi naapinneq
Inuttut atukkat isiginiarneqalerneri:
Bussimi naaipinneq ingerlassimasarsi.
Kap. 10-11 naggasiutiginerani.
Periutsit (Metode) isumaliutersuutit (Teori)
Iserfigilaassavagut, atuakkialerinermi misissuutaasinnaasut ilisimasaqarfigilissagatsigit.
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
10,00 moduler
Dækker over:
10 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
15
|
Allaaserinninneq: Bussimi naapinneq
Bussimi naapinneq atuagaq
Inuk women city blues
Homeless
Ingerlannikuusat studieprojektitut ilusilimmik tunniussineq
Tunniunneqartoq allaaserisaq karakteritaqassaaq aammalu karakteri 2.standpiunkitimut ikiuutaassalluni.
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
6,00 moduler
Dækker over:
6 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
16
|
Oqaasilerineq - Oqaatsinik sammisaqarta
Oqaasilerineq ingerlatissuarput
Atuagaq: Oqaatsinik sammisaqarta
1.Kalaallisut atuartitsineq ilisimatusarnernit tunngaveqarpoq, ilaatigut oqaasilerinermik, atuakkialerinermik tusagassiuutilerinermillu ilisimatusarluni paasisanit ineriartortuartunillu tunngaveqarluni. Imaapporlu atuartitsinermi - atuakkialerinermi, oqaasilerinermi tusagassiuutilerinermilu periutsit atorneqassasut. (Ilinniartitaanermut naalakkersuisoqarfik, 2019, q.4)
2.Allagaatilerinikkut oqaasilerinikkullu ilikkagassat saniatigut kalaallisut atuartitsinermi siunertat sammineranni ilinniartut ulluinnarni inuunerat qaangiinnarneqarsinnaanngilaq. Ilinniartut aallaaviginerisigut imminut, allanik, avataangiisinullu ilisimaarinnilernissaat anguniarneqassaaq.
Atuartup atuakkialerinerinikkut, tusagassiuutilerinikkut oqaasilerinikkullu nunatsinni pissutsinik ilisimaarinninnini isummersorsinnaaninilu inerisasassavai, nammineq kulturerisap ilisimaarilluarneratigut kulturinittaaq allanik naleqqersuiffeqarluarnerunissaq ammaanneqassaaq. (Ilinniartitaanermut naalakkersuisoqarfik, 2019, q.6)
3. Atuartut naqitanik allat suliaannik namminnerlu suliaminnik suliaqarnikkut oqaasilerinikkut oqaatiginneriaatsikkut tunngaviusumik taaguutit, soorlu oqaatsit immikkoortiterneri, oqaaseqatigiinni atuuffiit, assiliannguinerit naqitanik isumasiuisinnaanissaq anguniarlugu suliaqartinneqartassapput. Ukiumi siullermi atuartut meeqqat atuarfiannit ilisimariigaat atorlugit ingerlanneqarsinnaapput. (Ilinniartitaanermut naalakkersuisoqarfik, 2019, q.7)
4.3. It: Atuartitsinermi It-p ilaatinnissaa makkunani pingaaruteqarpoq: a) allannermik ilinniartitsinermi aamma oqaluttariarsorluni saqqummiinermi kiisalu b) paasissutissanik ujartuinermi. Atuartut naqitalerinermi allaaserinninnermilu qarasaasiatigut sammisanut atuuffigisinnaasaannullu misissueqqissaarsinnaanermik isornartorsiuisinnaanermik, akisussaassuseqarnermik isumaliutiginnissinnaassuseqarnermillu ilinniassapput. Allaaserinninnermi oqaluttariarsornermilu suliaqarnermi sulianik paasinarsaasinnaanermut, ilaatigullu pinngorartitsilluni nutaaliorlunilu inerniliisinnaanermut atatillugu atuartut It atorsinnaalissavaat. Atuartut qarasaasianik atuisarnertik ineriartortillugulu isumaliutigisinnaalissavaat inuiaqatigiinnilu nutaaliaasuni, tamat oqartussaaqataaffianni, nunarsuarmioqataaffiusumi innuttaaqataasutut namminneerlutik paasisassarsiorlutillu iliuuseqarsinnaanngussapput. Qarasaasiatigoortunik qaammaassaqarneq tamanik ilisimasassaqaleriartornermut ilinniaqqinnissamullu piareersarnermut ilaassaaq, aammalu pilersitsinermut paasinninnermullu ilaassalluni.
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
14,00 moduler
Dækker over:
16 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
17
|
Atuakkialerineq - Sinnattugaq 1914
2.2.4 Piffissalersuilluni atuarneq
Ilikkagassatut pilersaarummi ukioq 2000 sioqqullugu saqqummersunik atuarsimanissaq piumasaqaataavoq. Piffissalersuilluni atuarneq paasineqassaaq piffissani aalajangersimasuni atuakkiat, eqqumiitsuliat allallu kulturimut attuumassutillit anersaamik aalajangersimasumik ilisarnaatillit. Tamatumanilu saqqummersartut assigiikannersunik oqariartuuteqarlutilluunniit sammisallit pineqarput, piffissami saqqummerfimminni naalakkersuinikkut, inuttut, aningaasarsiornikkulluunniit pissutsinit sunnerneqarsimasut.
Piffissalersuilluni atuartitsinermi pingaarpoq saqqummersartut - atuakkiaappata, pisimasuiuppata allatulluunniit saqqummersitat sapinngisamik siammasittumik takutinnissaat. Tassanissaaq pingaartuusinnaavoq nunanit allanit qanoq sunnigaatigisimaneq misissussallugu (nunani allanni susoqarpa?).
Makku piffissalersuilluni atuartitsinermi sammitinneqarsinnaapput:
Inuiaassutsimut asanninneq /Nationalromantik
atuakkamik tigussiffik:" Kalaallisut aamma Dansk ti Grønland 2
1861-1905: Naqitanik namminersuuteqalernerup nalaa (Fortællingen som redskab)
Kalaallit Nunaat Danmarkimit isigalugu qup 97, 99-100
Grønland set fra Danmark side 101,103,104, 105,125,126-131
Henrik Lund: ”Ilaanni unnulermat” (1874-1948)qup./side 131-132
Frederik Nielsen: ”Panna qilassuaq allaaqqivissoq”(1905-1991)qup./ side 137-138
1905-1930: Inuiattut eqeernerup nalaa (vækkelse)
Mathias Storch: "Sinnattugaq" 1914
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
24,00 moduler
Dækker over:
22 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
18
|
3.I Tusagassiuutilerineq
Tusagassiutilerinermi naatsorsuutit tallimat
Nutaarsiassalerinermi pingasunik teqeqqulik
Tusagassiutit ilisimaarilernissai
Tusagassiutinik misissueqqissaarneq
Quiassuaatiginninneq atorlugu politikkikkut oqariartuuteqarneq sunaava?
|
Indhold
|
Kernestof:
Skriftligt arbejde:
Titel |
Afleveringsdato |
3.I Tusagassiutilerineq
|
23-08-2024
|
3.I Quiassuaatiginninneq
|
29-08-2024
|
3.I HH-p ilisaritinnera
|
12-09-2024
|
|
Omfang
|
Estimeret:
14,00 moduler
Dækker over:
14 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
19
|
3.I Filmfestival 2024 Katuaq
Vi er glade for at kunne invitere jer til en særlig visning af filmen 'Life on the Edge', arrangeret af Nuuk International Film Festival 2024.
Dette samarbejde ser vi meget frem til og derfor vil det glæde os at vi sammen tager detbatten omkring de mange selvmord, og har en stemme sammen efter filmen, hvor vi igennem filmen vil diskutere emnet med et panel.
Dette års film har et fokus på selvmord og selvmordsforebyggelse, hvilket vi fra festivalen har vurderet er meget relevant, desværre, at italesætte og rette et særligt fokus mod. Visningen er lavet i samarbejde med Paarisa, som under begivenheden vil have et beredskab og være synlige under hele forløbet.
Begivenheden vil foregå:
Dato: Torsdag, den 19. september 2024
Tid: 09:30-11:30
Sted: Katuaq, Hans Lynge Salen
Efter visningen af filmen vil der være en efterfølgende debat hvor der vil være paneldiskussion med instruktøren Johnny Langenheim samt co-producer Paninnguaq Heilmann og Arnârak Patricia Bloch, som er specialist i folkesundhed, med særlig ekspertise i selvmordsforebyggelse og filmens hovedkarakter, Aqissiaq Semsen, vil også være til stede.
Vi ser frem til muligheden for at byde dig velkommen og dele denne spændende oplevelse for jer.
Traileren:
https://www.youtube.com/watch?v=PqAaVtUxoSw
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
2,00 moduler
Dækker over:
2 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
20
|
3.I Naatsukullalialerineq
Naatsukullalialerineq:
Ilikkagassatut anguniakkat:
|
Indhold
|
Kernestof:
Skriftligt arbejde:
Titel |
Afleveringsdato |
3.I Zombiet Nunaat
|
24-09-2024
|
3.I Asanninnermik tunigiuk
|
07-10-2024
|
|
Omfang
|
Estimeret:
14,00 moduler
Dækker over:
14 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
21
|
3.I Selvstændige skriftlige arbejde
Selvstændigt skriftlige arbejde:
I får opgaver i lokalet 44-45.
Gruppekkaariarlusi - Gruppevis - 09.55-11.25
A. Alex, Inuk, Nicklas, Nuka Abia
B. Malik, Victor, Angutivik, Inutsiaq
C. Bianca, Aviana, Kimmernaq
Nammineq allaaserinninneq - Individuelt skrivning 11.25-15.30
Lectiokkut opgavep iluani tunniussissaasi - I skal aflevere en opgaven inde Lectio
Eqqaamallugu taquaqarluarnissaq: Allaaserinnilerussi taamaallaat quujartortartussaavusi. Pausertarnianngilagut. Misilitsinnissassinnut sungiusaataangami.
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
6,00 moduler
Dækker over:
6 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
22
|
3.I Oqaluttuatoqalerineq
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
10,00 moduler
Dækker over:
4 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
23
|
3.I Piareersarneq
Piareersarneq
Misilitsittuusaarnissamut (Terminsprøve)
Ilinniarsimasakka ilinniarsimasavut suut allaaserinninnermi iluaqutigisinnaavakka.
Suut piareersimaffigissuakka.
Anguniakkamut siunertarnnut sumut iluaqutaasinnaava?
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
14,00 moduler
Dækker over:
14 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
24
|
3.I Avammut saqqummerneq
Ukioq 2014--> Avammut saqqummerneq
Atuagaq ingerlatassarput: Korneliussen, N. (2014) Homo sapienne
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
18,00 moduler
Dækker over:
18 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
Titel
25
|
3.I Eqqaamasalersaarutit
Eqqaamasalersaarutit
Atuakkialerinermi sammineqarsinnaasut ilagivaat eqqaamasalersaarutit. Eqqaamasalersaarutit assigiinngitsut pingasut sammineqassapput.
Ilinniartitsisoq sammisaqartitsireeraangat ilinniartut kisimiillutik eqimattaniluunniit sulisassapput
Atuagaq Kalaallisut aamma Dansk i Grønland 3 atorneqassaaq.
Eqqaamasalersaarutit arlaat toqqarneqarsinnaavoq misissoqqissaassallugu.
Atuakkat atugassat
Eqqaamasalersaarutit Kalaallisut aamma Dansk 3
Naatsukullaliaq Aarnuaq Ole Brandt
|
Indhold
|
Kernestof:
|
Omfang
|
Estimeret:
14,00 moduler
Dækker over:
14 moduler
|
Særlige fokuspunkter
|
|
Væsentligste arbejdsformer
|
|
{
"S": "/lectio/354/stamdata/stamdata_edit_student.aspx?id=666\u0026prevurl=studieplan%2fuvb_hold_off.aspx%3fholdid%3d50360638927",
"T": "/lectio/354/stamdata/stamdata_edit_teacher.aspx?teacherid=666\u0026prevurl=studieplan%2fuvb_hold_off.aspx%3fholdid%3d50360638927",
"H": "/lectio/354/stamdata/stamdata_edit_hold.aspx?id=666\u0026prevurl=studieplan%2fuvb_hold_off.aspx%3fholdid%3d50360638927"
}